Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation: Vad du behöver veta

Ventilation är avgörande för att säkerställa god inomhusluft och därmed människors hälsa och välbefinnande. I Sverige regleras ventilation genom Folkhälsomyndighetens allmänna råd (FoHMFS 2014:18), som ger riktlinjer för hur ventilation ska hanteras i bostäder, skolor och andra byggnader. I detta inlägg går vi igenom de viktigaste punkterna från dessa riktlinjer och vad du som fastighetsägare, byggherre eller hyresgäst bör tänka på.

1. Olika typer av ventilationssystem

Ventilationen i byggnader kan delas in i tre huvudkategorier, beroende på hur luftflödet sköts:

• Självdragsventilation (S): Detta system bygger på naturliga krafter som temperatur- och tryckskillnader mellan ute och inne för att skapa ett luftflöde. Det finns inga mekaniska fläktar som driver luftflödet, vilket gör att ventilationen varierar beroende på väderförhållanden. Detta system är vanligt i äldre byggnader, men kan ge ojämn ventilation under varmare perioder då temperaturdifferensen är mindre.

• Frånluftsventilation (F): Här ventileras den förbrukade luften ut med hjälp av mekaniska frånluftsfläktar, ofta placerade i kök, badrum och andra våtutrymmen. Tilluften kommer in passivt genom ventiler i fasaden eller fönster. Frånluftsventilation är ett vanligt system i både bostäder och kommersiella fastigheter och erbjuder bättre kontroll över ventilationen än självdrag.

• Från- och tilluftsventilation (FT): Ett mer avancerat system där både tilluft och frånluft hanteras av mekaniska fläktar. I moderna FT-system (ofta benämnda FTX) kombineras dessa med en värmeväxlare, vilket innebär att värmen från frånluften används för att förvärma den inkommande tilluften. Detta bidrar till lägre energiförbrukning och förbättrad komfort.

FTX-system har blivit populära på grund av sina energieffektiva egenskaper och möjligheten att kontrollera både luftflöde och temperatur. De är särskilt användbara i nybyggnationer och byggnader med höga krav på inomhusklimat, som skolor och vårdcentraler.

2. Luftkvalitet och hälsopåverkan

En av huvudorsakerna till att ventilation är så viktig är att den bidrar till god luftkvalitet inomhus. Dålig ventilation kan leda till en rad olika hälsoproblem, ofta refererade till som byggnadsrelaterade hälsobesvär. Exempel på sådana problem kan vara:

• Irritation i ögon och slemhinnor
• Andningssvårigheter och luftvägsbesvär
• Trötthet och koncentrationsproblem
• Huvudvärk och yrsel

Dessa symtom kan vara ett resultat av för hög koncentration av föroreningar, fukt eller koldioxid i luften. Korrekt ventilation är avgörande för att minska sådana risker och skapa en hälsosam inomhusmiljö. Därför ska ventilationen i en byggnad anpassas efter hur byggnaden används, antalet människor som vistas i den och de aktiviteter som bedrivs.

3. Funktionskontroll av ventilationssystem (OVK)

Enligt svensk lag ska alla fastighetsägare genomföra en Obligatorisk Ventilationskontroll (OVK) med jämna mellanrum. Syftet med OVK är att säkerställa att ventilationssystemet fungerar korrekt och uppfyller gällande funktionskrav. OVK-kontrollen måste utföras av en certifierad kontrollant, och resultaten rapporteras till den kommunala byggnadsnämnden.

Det är viktigt att förstå att en godkänd OVK inte nödvändigtvis garanterar att luftkvaliteten är tillräcklig, eftersom kontrollen främst fokuserar på att ventilationssystemet fungerar enligt de tekniska specifikationerna som var aktuella vid installationen. Om byggnaden har ändrats, eller om verksamheten i byggnaden har förändrats sedan installationen, kan ytterligare undersökningar av ventilationens funktion behövas för att säkerställa att systemet levererar tillräcklig mängd frisk luft.

Byggnadsnämnden har tillsynsansvar över att reglerna för OVK följs, men fastighetsägaren ansvarar för att åtgärda eventuella brister som upptäcks under kontrollen.

4. Riktvärden för luftomsättning

För att säkerställa god inomhusluftkvalitet anger Folkhälsomyndigheten specifika riktvärden för luftomsättning i olika byggnader. Dessa riktvärden är minimikrav för att säkerställa att tillräcklig mängd frisk luft tillförs och att förorenad luft ventileras ut. Här är några viktiga riktvärden att känna till:

• Bostäder: Enligt FoHMFS 2014:18 bör luftflödet vara minst 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvarea, eller minst 4 liter per sekund per person. Detta innebär att en bostad på 100 kvadratmeter bör ha ett uteluftsflöde på minst 35 liter per sekund för att säkerställa tillräcklig ventilation.

• Skolor och förskolor: Eftersom dessa miljöer ofta har hög personbelastning ställs högre krav på ventilationen. Riktvärdet för skolor och förskolor är minst 7 liter per sekund per person, samt minst 0,35 liter per sekund per kvadratmeter golvarea. Om eleverna är fysiskt aktiva kan ytterligare ventilation behövas.

• Idrottshallar och gym: Vid fysisk aktivitet genereras mer värme och föroreningar, vilket innebär att högre uteluftsflöden krävs. Riktvärdet för dessa miljöer är 10–15 liter per sekund per person, beroende på aktivitetens intensitet.

Dessa riktvärden hjälper till att säkerställa att ventilationen är tillräcklig för att upprätthålla en hälsosam och säker inomhusmiljö.

5. Vad man bör undersöka vid bristfällig ventilation

Om det finns indikationer på att ventilationen inte fungerar som den ska, till exempel om det förekommer kondens på fönster, fuktproblem eller att människor upplever hälsoproblem i byggnaden, är det viktigt att utföra en grundlig undersökning av ventilationssystemet. Bristande ventilation kan bero på flera faktorer:

• Igensatta filter: Smutsiga filter i tillufts- eller frånluftsdon kan blockera luftflödet och minska ventilationens effektivitet. Att regelbundet byta ut filter är en enkel men viktig åtgärd för att säkerställa att systemet fungerar korrekt.

• Felplacerade luftintag: Om tilluftsintagen är placerade nära källor till föroreningar, som avgaser eller ventilationsutsläpp från andra byggnader, kan detta leda till att förorenad luft dras in i byggnaden.

• Fuktproblem: Om ventilationen inte effektivt avlägsnar fukt kan detta leda till fuktskador, mögel och dålig inomhusmiljö. Våtutrymmen, som badrum och tvättstugor, är särskilt utsatta.

En utredning av ventilationssystemet kan även inkludera mätningar av koldioxidhalten, luftfuktigheten och andra parametrar för att fastställa om systemet uppfyller kraven.

6. Koldioxid som indikator på ventilationens effektivitet

En av de enklaste och mest effektiva metoderna för att mäta ventilationens funktion är att mäta koldioxidhalten i inomhusluften. Enligt Folkhälsomyndigheten bör koldioxidhalten inte överstiga 1 000 ppm (0,1 volymprocent). Om koldioxidhalten överstiger denna nivå kan det vara ett tecken på att ventilationen är otillräcklig.

Koldioxid används som en indikator eftersom det är en biprodukt av mänsklig andning. När människor vistas i ett utrymme ökar koldioxidhalten, och utan tillräcklig ventilation ackumuleras den. Höga nivåer av koldioxid kan orsaka trötthet, nedsatt koncentrationsförmåga och huvudvärk.

Att göra en mätning av koldioxidnivåerna är en något ovanligare form att kontrollera ventilationen, men för större lokaler som skolor, idrottshallar eller kontor kan det vara viktigt att regelbundet mäta koldioxidnivåerna för att säkerställa att ventilationen är tillräcklig.